Hur mycket vet vi egentligen om vad som kännetecknar en god arbetsmiljö?

Enligt en artikel i tidningen arbetsliv är svaret på frågan tydligt: inte mycket. ”Det går inte att mäta god arbetsmiljö” konstaterar författaren och refererar till en aktuell rapport från Arbetsmiljöverket. Jag häpnade och blev nyfiken. Står det verkligen så illa till med våra kunskaper om vad som utmärker en gynnsam arbetsmiljö?

Man kan tolka studier på olika sätt. Att det inte går att mäta god arbetsmiljö är en väldigt pessimistisk slutsats av Arbetsmiljöverkets rapport. Min tolkning är mer positiv. Av rapporten framgår att ”kunskapsläget god arbetsmiljö är ofärdigt men inte ostabilt.” Visst innebär detta å ena sidan att det finns mycket kvar att göra. Till exempel måste bättre modeller för en god arbetsmiljö utvecklas och testas.

Men å andra sidan finns det mycket som vi redan vet och som vi kan använda och jobba med. Rapporten listar flera faktorer som såväl medarbetare som ledare uppfattar som viktiga och som ofta har positiva och långsiktiga effekter på en god arbetsmiljö, bland annat:

• positiva, tillgängliga och rättvisa ledare
• utvecklad kommunikation
• samarbete/ teamarbete
• positivt, socialt klimat
• medinflytande/ delaktighet
• autonomi/ empowerment
• rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål
• erkännande
• att utvecklas och växa i arbetet
• lagom arbetstempo och arbetsbelastning

Detta stämmer väl överens med Netsurveys egna analyser av medarbetarundersökningar. Medarbetarnas sjukfrånvaro är 1/3 lägre där man har bra ledarskap, gruppsammanhållning och positiva jobbattityder. Det betyder att ledaren visar respekt, informerar sina medarbetare och kan hantera konflikter, om samarbetet i en grupp fungerar bra, om man kan säga vad man tänker, om ens arbete värdesätts, om arbetet är stimulerande och om man tycker om sitt jobb.

Så även om det kanske inte ännu finns ”den enda” modellen hur man kan mäta en god arbetsmiljö (om den över huvud taget existerar) finns det anledning till att vara optimistisk: Vi vet redan ganska mycket!

Det är lite som med cancerforskningen: Även om vi ännu inte vet hela sanningen om sjukdomen kan vi ändå använda de kunskaper vi har idag för att bota människor och rädda liv.

400 kvinnor sitter bänkade på hotel Rival för den andra upplagan av Klara K dagen - en inspirationsdag om kvinnligt företagande och ledarskap. Förra årets absolut mest populära talare, Marie Hallander Larsson, är på väg på på scenen och möts av rungande applåder.

Även i år berättar Marie om de 10 viktigaste faktorerna att fokusera på för ett framgångsrikt ledarskap. Det är med stolthet jag lyssnar på Maries berättelser om hur vår metodik, den som så tydligt länkar samman arbetsklimatet och vad som får folk att gå till jobbet varje dag, med affärsvärde och företags lönsamhet, har hjälpt henne att utveckla ledare och företag genom hela karriären.

Målande beskriver hon hur hon arbetat med att få städerskorna på Scandic Hotels att förstå helhetsupplevelsen  av hotellet genom att själva med sin familj vara gäster en helg, till hur hon coachar chefer på Swedbank, där hon idag arbetar som koncernpersonaldirektör, till att skapa ansvarstagande för den egna karriärutveckligen hos medarbetarna.

Det är en glädje att höra hur vår metodik och vår grundläggande tro på medarbetarnas kraft kommer till användning i Maries arbete och hur den med all säkerhet bidrar till ett bättre ledarskap och arbetsklimat för alla som jobbar i Maries organisation.

Glädjen är den största konkurrensfördelen i den moderna ekonomin, säger Harvard-forskaren Shawn Achor.

Affärsstrategier för bättre lönsamhet är ett område som det har forskats omfattande inom. Enligt Shawn Achor, Harvard-forskare och expert på positiv psykologi, har många företag missat den enklaste av alla lösningar: glada medarbetare.

Han skriver att glada medarbetare är smartare, mer energiska och mer kreativa vilket i sin tur resulterar i produktivitet och lönsamhet.

Egenskaper som utmärker den här typen av medarbetare är en optimistisk inställning, ett socialt nätverk som stödjer dem och att de ser stress som en utmaning istället för ett hot. Enligt hans forskning har medarbetare med den här positiva inställningen större framgång än andra – oavsett om man är säljare, läkare, administratör eller något annat yrke.

Hur kan man som arbetsgivare inspirera sina medarbetare till en mer positiv inställning?

Achor ger följande råd till företag för att stötta sina medarbetare i att utveckla ett mer positivt synsätt på tillvaron.

• skriv dagbok över tre positiva erfarenheter per dag.
• le medvetet oftare.
• meditera för att bli fokuserad och lugn.
• skriv korta e-mails till någon i sitt sociala nätverk med positiv feedback.

Små förändringar i beteenden kan göra en stor skillnad.

På Ochsner Health Systems fick 1100 medarbetare delta i ett aktivitetsprogram som ledde till engagerade och gladare medarbetare som smittade av sig på patienterna. Övningen var att om man passerade en kollega på 3 meters avstånd, skulle man le, om man passerade på 1,5 meter från sin medarbetare skulle man säga ”hej”. Så enkelt och så kraftfullt!

Min kollega var med om att en av hans lärare vid University of Texas Pan American instruerade drygt hundra studenter att le och säga hej till minst 10 okända människor varje dag.  Det försöket pågick i en vecka. Det räckte för att ”smitta” hela universitetet med glädje.  Kanske något att försöka på jobbet?

Här är en film med och om Harvard- och happiness-forskaren Shawn Achor.

 Källor:
Credit Union Magazine

Ted talks - ideas worth spreading - Shawn Achor

Harvard Business Review Blog: What giving gives you at the office

Om Boken The Happiness Advantage på Amazon.com

En morgon för någon vecka sedan kände jag på nytt pulsen stiga. Inte av stress, inte av obefintliga eller icke fungerande morgonrutiner. Nej, det var ännu en lista som kittlade min nyfikenhet, nämligen den över världens mest inflytelserika personer.

Två svenskar kvalar in på Top 100, så vi är ju inte direkt överrepresenterade, men samtidigt bara ett litet land i ytterkanten av Europa. Men, vi finns med på listan över två spännande områden, nämligen musik och hälsa, eller entreprenörskap och forskning, om ni så vill.

Förvisso kan väl resultaten vara som ljuv musik för några av Netsurveys kunder, inte minst om man kämpat hårt för att förbättra arbetsklimat, engagemang, ledarskap och företagets attraktionskraft, och till sist lyckas. Inte alltid helt enkla processer, men när det funkar är det en mycket skön känsla … I övrigt är Netsurvey inte särskilt aktiva på musikområdet (däremot entreprenörsandan, som varit en viktig faktor för att nå den position vi har idag). 

Hälsa bubblar dock hetare. Förutom vår Lifestyle, där medarbetarna själva tar tempen på sitt hälsoläge och får personliga tips om hur de kan förbättra sin livsstil, är sjukfrånvaroanalys, stress och balans mellan arbetsliv och fritid allt viktigare fokus för våra kunder.

Jag plockar upp listan över världens mest inflytelserika personer igen. Att jag själv någonsin skulle rankas, hur mycket jag än bloggar, joggar eller jobbar, är väl lika troligt som att vinna en miljon på Lotto, en tanke att le åt, samtidigt som jag fortsätter att glädjas åt de svenska topplaceringarna, nämligen Spotifygrundaren Daniel Ek och Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Bra jobbat!

Hur ska vi nu göra för att vidga våra vyer och ta fler placeringar på listan till nästa år?

//

Nyss hemkommen från Amsterdam och konferensen ”Engage Europe 2012” har jag reflekterat över hur man arbetar med engagemang i olika globala organisationer.

Presentationer från företag som KLM, Rentokil och IKEA väckte insikt om utmaningar inom olika branscher. Hur utvecklar och behåller man engagemanget bland medarbetare inom en krisdrabbad bransch? Hur når man engagemang hos medarbetare som arbetar inom oglamorösa områden som städservice, sanering och skadedjursbekämpning? Hur attraherar och behåller man lokala talanger på tillväxtmarknader som Ryssland och Indien?

Fons Trompenaars, välrenommerad holländsk författaren och teoretiker inom interkulturell kommunikation och management, slog fast sin antites; engagemang kan inte existera utan att det samtidigt finns oengagemang. Först då kan man identifiera vilka faktorer som skapar engagemang i företaget.

Vissa presentationer gav upphov till nya idéer hur man kan arbeta med engagemang, medan annat kändes välbekant och stärkte mig i min uppfattning att vi på Netsurvey arbetar åt rätt håll. Alla var överens om att det lönar sig att aktivt arbeta med engagemang då vinsterna är många.

De globala drivkrafter för engagemang som presenterades stämmer väl överens med Netsurveys egna erfarenheter både i vår egen organisation och hos kunderna.

Det här driver engagemang:
- En tydlig och utmanande vision för företaget
- Förtroende för ledningen och ledarskapet
- Feedback och uppskattning för sin prestation
- Möjlighet att utvecklas
- Känna stöd, inkludering, möjlighet att påverka (särskilt i förändringstider)
- God kommunikation från ledningen

Engagemang genom sociala medier och koppling till styrkort

En av de viktigaste lärdomarna var att använda sociala medier för att öka medarbetarnas engagemang. Information och attitydspridning via t ex facebook, bloggar, twitter läses och går snabbare än om samma kommunikation görs via traditionella kommunikationskanaler som t ex intranätet.

Den andra lärdomen var att koppla engagemang till företagets styrkort för att visa länken mellan HR verksamhet och affärsresultat. Genom att inkludera resultat på engagemang med andra verksamhetsdata (t ex försäljningssiffror, sjukfrånvaro, personalomsättning, NKI, risk, marknadsandel, mystery shopper …) blir det tydligt hur HRs investering och prestation driver affärsresultat.

Konferensen blev en bekräftelse på att Netsurvey ligger långt fram vad gäller lösningar hur man mäter, driver och utvecklar engagemang hos medarbetarna.

Till min stora glädje är frågan om ”jag har kul på jobbet” en av de viktigaste drivkrafterna till att skapa engagemang. Det räcker alltså inte med att ”bara” göra rätt enligt ledarskapsteorierna, det måste också finnas en känsla bakom som t ex att visa empati, fixa en stämningshöjare som att ta med något hembakat till fikastunden eller ordna någon gemensam aktivitet efter jobbet.
En bra stämning och känsla skapas av våra beteenden och de måste vara genuina och ärliga - då blir det kul på jobbet och det bygger engagemang.

Jag vaknar med en känsla av att inte ha sovit en blund. Det är tisdag, nästan hela jobbveckan kvar innan helgen och möjlighet att vila. Förkylningen kör i kroppen, men morgonrutinen måste klaras av ändå, arbetsuppgifterna under dagen likaså.

Jag får med mig morgontidningen och ser att amerikanska forskare har lyckats bevisa varför stress kan leda till förkylning. De som levt länge med stress är mer mottagliga för förkylningsvirus. Med en kort tillbakablick i den fullsmetade kalendern anar jag varför kroppen nu säger ifrån. 

Jag släpper tankarna på morgonrutinen som blev som den blev och mitt hälsotillstånd som inte heller följde planen. Funderar istället på jobbet och allt som bara måste bli klart, idag, helst före lunch. Även om jag inte ens är på plats vid mitt skrivbord börjar nu telefonen ringa, en kund som ställer en fråga och förlänger listan på saker att bocka av. Tunneln framför mig mörknar, och fram till ljuset är det en hel arbetsdag, eller nästan en hel arbetsvecka.

Om en timme har jag ett internmöte om att analysera ett kundföretags höga sjukfrånvaro.  Jag stänger av mobilen, lämnar skrivbordet och stänger in mig i ett konferensrum. Kunden har illröda siffror inom konflikter och stress. Dessutom saknar de balans mellan arbete och privatliv. Längre ner i organisationen varierar resultaten, några grupper har lyckats bättre, andra har det riktigt svårt.

Filen med data om kundens sjukfrånvaro är på väg in senare under dagen. Det här blir en intressant analys, som kommer hjälpa kunden sänka sjukfrånvaron. Det får positiva konsekvenser för både företaget och alla som jobbar där. Ingen vill ju känna sig stressad, ingen vill vara sjuk.

Jag tar ett djupt andetag, funderar på om jag verkligen borde vara på jobbet, med risk för att smitta andra. Funderar på om jag snabbare skulle kunna vara åter och prestera max om jag faktiskt drog hem, genast. Men så knackar min kollega mig på axeln, det är dags att köra igång med analysen, och inom loppet av några minuter har jag tvingat bort tankarna på hur förkyld och stressad jag är. Så kan man ju göra till en viss nivå, men vad får det för konsekvenser på längre sikt, för mig själv och alla i min omgivning?

Jag är på jobbet för att jag vill vara lycklig, men företaget ger mig jobb för att företaget ska tjäna pengar. Det ser ut som en motsättning, men forskningen visar att vi löneslavar och våra arbetsgivare egentligen vill samma sak. Jag är själv som lyckligast när jag känner att jag är riktigt produktiv. Det överraskade mig rätt rejält.

Den upptäckten fick jag genom att jag gick med i initiativet Track Your Happiness, som beskrevs i en annan riktigt spännande artikel i Harvard Business Review’s Smiley-nummer. Jag får tre enkäter om dagen som alla börjar med frågan ”How do you feel right now?”. Resultatet på den frågan ställs sen mot vad jag gör, med vem jag gör det och var jag är. Till exempel visar det sig lite oroande att jag är nästan lika lycklig när jag pratar med min chef som när jag pratar med mina barn!

Nu har jag en väldigt bra och trevlig chef, men det här kan inte stämma! Jag kan inte vara snudd på 100 procent lycklig när jag pratar med min chef!

Jag borde tvärtom vara som mest lycklig när jag är med min underbara älskade flickvän. Hon hamnade längst ner(!?) Kan det vara byggprojektet i vår lägenhet som tar vid när jag kommer hem från jobbet på kvällarna?

Vi kanske behöver lägga oss i soffan och börja vara närvarande i stunden? Då, visar forskningen, är vi som lyckligast.

Eller, är det som Micael Dahlén säger: att vi blir som lyckligast när vi kan drömma om vår semester?

Läs mer om forskning och mätning av lycka i mitt förra blogginlägget "Är min lycka lönsam?".

Omslaget till det förrförra numret av Harvard Business Review var en jättestor smiley. Temat var ”lycka”.  Det numret var det nästan slagsmål om här på Netsurvey. Alla ville läsa det.  Harvard Business Review är alltid ganska populär, men den här gången var det extremt.

Jag tror det omslaget knöt an till det vi alla vill: att vara lyckliga.  De flesta av oss har slutat tro att vägen till lycka går via Toffifee, Big Mac eller Coca-Cola. - Vad är det förresten med kola och lycka?

Tidningen med smileyn gjorde ingen besviken. Massor av gedigen forskning om vad som faktiskt gör oss lyckliga beskrevs. En bra start var kanske lyckoforskaren Daniel Gilberts svar på frågan ”hur kan man mäta lycka?”

”Det är inte konstigare än när du går till optikern” svarade Gilberts. Då frågar optikern om hur tydligt du ser bokstäverna på tavlan. Det är förstås din subjektiva åsikt, men den är stabil nog för att optikern ska kunna skicka fram ett annat glas framför ögonen och fråga igen. Till slut går du därifrån med perfekta glasögon. Allt baserat på frågan ”Hur tydligt ser du bokstäverna?”.

På samma sätt frågar vi undersökare folk ”hur mår du idag?” och ”Hur nöjd är du med ditt liv?”. På det sättet har den svenska filosofen och lyckoforskaren Bengt Brülde kunnat visa att vi som jobbar heltid är lyckligare än de som jobbar deltid. De som jobbar deltid är förstås lyckligare än de som inte jobbar, men lyckligast är de som jobbar lite mer än heltid.

Slit och släng är ute! Att återanvända dina relationer det vill säga dina kompisar, kollegor, din partner och dina kunder är mycket bättre än slit och släng!

Tänk själv, vad kostar det inte i tid och kraft att hela tiden försöka jaga något nytt, lära känna dina kollegor eller dina kunder varje gång ni ses, om och om igen, puh blir trött bara av att höra det…? Nytt och fräscht är inte alltid det bästa. Putsa lite och förädla det du redan har. Det känns mer modernt och smart. Förutom att det ligger i tiden så är det mycket mer lönsamt och roligt att kunna öka på samarbetet och förvalta det kapital du redan har.

Vi tjatar om hur mycket effektivare det är att sälja till nöjda befintliga kunder än till nya. Det gör vi för att vi säljer kundundersökningar. Men samma sak gäller förstås kompisar, älskare och till och med kollegorna på jobbet.

Vad krävs då? Jo se på dig själv, vad behöver du för underhåll från din partner, dina kompisrelationer eller dina kunder? Man kanske gör något ihop, man behöver hålla kontakten. Ett mail, ett sms, en rolig film eller en intressant artikel man kan skicka över, eller varför inte bara slå en signal: ”vet du vad jag såg som du kanske skulle tycka är intressant…!?”

Ibland behöver man också ses, träffas över en fika, ett möte, lite kallsnack kanske!? Överraska med något oväntat…! Svårare än så här behöver det inte vara, och har du även öronen påslagna kan du lyssna in vad som funkar bra, funkar mindre bra i relationen och vad som behöver åtgärdas och ”lagas”. Kanske vill din partner, eller din kund ha något mer än du förstått?

”Hmm, aha du menar si eller så…!?”. Visst det går att ordna och på samma gång så lyfter er relation! Men visst det kan vara svårt att hålla en relation i gång, men alla relationer, bra som dåliga, behöver någon injektion annars dör den och att hela tiden hitta och inleda nya relationer är tidskrävande, det kanske inte alls funkar sen när ni efter en tid lär känna varandra. Facebook är inte face time.

Att skapa förtroende och maffians honnörsord, lojalitet, tar tid! Så ta till vara på det du har, det kan rasera fortare än du hinner säga ”kunder är bra att ha!” Utan förtroende ingen relation. Utan relation ingen acceptans för misstag.  ”Errae humanum est” men kunder som inte känner dig förlåter ingenting. Då är du snabbt historia, allt är raderat och du är ett tynande minne.

Gräset är inte grönare på andra sidan. Lyssna och bygg på det du redan har så blir du lika framgångsrik privat som i dina arbets- och kundrelationer.

Lycka till och har du tur så talar dina befintliga relationer gott om dig, du blir rekommenderad av andra och det ena leder till det andra. 

– Jag tror du förstår!