Blogg Okategoriserad

Glastaket 4: Larsarnas Krig – bättre samarbete med blandad ledning

Av

Mitt första jobb var som trainee på ett stort Svenskt försäkringsbolag. Vi var åtta trainees som fick föreläsningar av alla företagets chefer under ett halvår. Det gav oss förstås en väldigt bred förståelse för de olika funktionerna i bolaget. Sen fick vi ett halvår att driva projekt. Ett av mina första projekt handlade om att skapa rotation mellan divisionerna, så att andra också kunde få bredda sin kunskap och få nya kontakter.  Först var alla entusiastiska, men sen stötte jag för första gången på ”Larsarnas krig”.  Det var HR-chefen på en av divisionerna som förklarade för mig att det vore illojalt att medverka i projektet eftersom hans divisionschef, som hette Lars, låg i ett kallt krig med min divisionschef, som också hette Lars*. 

 

En vida spridd uppfattning är att det blir långdragna personkonflikter i en grupp med bara kvinnor. Som ”Larsarnas krig” visar är detta inte alls unikt för kvinnliga grupper. I den här ledningsgruppen satt det bara män.  

Netsurveys mångfaldsanalyser har visat att enkönade grupper ofta fungerar bra när uppgifterna är relativt enkla. I fabriker kan man ha grupper med bara män och i kundtjänst kan man ha grupper med bara kvinnor. Men i komplex verksamhet där gruppen ägnar mer tid åt beslutsfattande behövs blandade grupper. Ju jämnare blandning av män och kvinnor, desto mer inkluderade känner sig alla i gruppen.  Det är en bra indikator på fungerande beslutsfattande och kreativitet. 

 

Det blir inte nödvändigtvis färre konflikter i en blandad ledningsgrupp. Snarare tvärtom.  Ledningsgrupper har ofta fler konflikter än andra grupper i företaget. Det gäller även högpresterande företag. Konflikter är nog bara en del av arbetet i en ledningsgrupp. Det är de utdragna personkonflikterna, som Larsarnas krig, som är destruktiva. De ser ut att minska med jämn blandning av ledningsgruppen. Det gör det lättare för chefer i företaget att få till samarbete över gruppgränser. 

Chefers samarbete över enhetsgränser fungerar bättre i företag som har blandad ledningsgrupp
Chefers samarbete över enhetsgränser fungerar bättre i företag som har blandad ledningsgrupp

En blandad ledningsgrupp är alltså bra för samarbetet på strategisk nivå. Det är tydligt även om kausaliteten är osäker. Det kan bero på att blandade ledningsgrupper innehåller folk som förstår olika grupper i företaget bättre. Men det kan också bero på att cheferna har lättare att ta till sig det ledningen pratar om.

Där samarbetet fungerar på strategiskt nivå blir också saker gjorda både på högsta nivå (r2=0,58) och i företaget som helhet (r2=0,21).  Jag tycker Larsarnas krig förklarar de sambanden rätt bra. Utan samarbete i ledningen så blir allt utvecklande arbete lidande i hela företaget.

I Glastaket ett visar jag att personalen tar till sig företagets värderingar bättre i företag med blandade ledningsgrupper. En blandad ledningsgrupp är bättre kommunikatörer av företagets värderingar. Gemensamma värderingar är en grund för samarbetet i företaget precis som i fotbollslaget.

Där medarbetarna tar till sig företagets värderingar blir det lättare att samarbeta. 

 Sen är frågan: Vad är förbättrat samarbete värt för er?

 Ps* Det här var på den tiden då det fanns fler ”Lars” än kvinnor i Svenska ledningar och styrelser. Bolagets styrelseordförande hette också Lars, likaså dess näste VD. Idag finns det 66 290 Lars i Svenska aktiebolags ledningsgrupper, men då finns det också väldigt många Lars i Sverige. Det inkluderar förstås både Lars-Åke, Lars-Göran och ett antal som inte använder sitt ”Lars”.  Eftersom det finns så många Larsar är Lars idag bara 26e bästa namn för den som vill nå ledningsgruppen i ett börsföretag, men självklart bättre än namn som Maria eller Mohammed. Samma sak gäller Anders och Johan. Det finns VDar med de namnen eftersom de namnen var väldigt vanliga pojknamn på 1960-talet.
Om du verkligen vill maximera ditt barns chans att bli VD i ett Svenskt börsföretag så ska du istället döpa barnet till Claes, som det ser ut idag. Det finns ungefär 40 000 Claes i Sverige. Av dem är hela åtta VD i något av våra 258 Svenska börsbolag. Statistiskt ger det din telning två hundradels procents chans att bli VD som det ser ut idag.  Till det kommer förstås att de flesta som heter Claes är män, eller åtminstone pojkar.
Om din telning är en flicka är chanserna att nå VD-stolen förstås avsevärt sämre som det ser ut idag.  Skulle du döpa flickan till Susanne så är chansen en sjundedel så stor som för Claes, men på 56e plats är Susanne ändå det ”bästa” flicknamnet.  De bästa namnen för en Svensk karriärist är:
1.       Claes
2.       Jörgen
3.       Georg
4.       Alf
5.       Magnus
6.       Anders
7.       Christian
8.       Peter
9.       Johan
10.   Hans
Andra listor över VD-namn återspeglar bara vad svenska pojkar döptes till på 1960-talet. Vill du verkligen öka ditt nyfödda chans att göra karriär så ska du istället ta reda på vad den Svenska överklassen döper sina barn till idag. Listan här ovanför visar vad svenska överklasspojkar döptes till på 1960-talet. Om jag gör om den här listan om 20 år både tror och hoppas jag att inget namn ska vara så överrepresenterat som Claes är idag. 

Dela inlägget

Smart och aktiverande plattform

Vill du veta mer om Brilliant och hur vi kan hjälpa er att stärka era kund- och medarbetarrelationer? Boka en demo med en av våra experter och få värdefulla insikter som är enkla att agera på.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev